torsdag 26 april 2012

Frökex och ostfrallor


á la LCHF

Ostfrallorna var så goda att jag skulle kunna föräta mig på dem. De uppskattades förresten av hela familjen så tack än en gång Annika för receptet. :)

Jag har som så många andra varit "motståndare" till LCHF. Har stått upp för min egen sak (dock utan att lägga mig i diskussioner etc på nätet) och tänkt att det här är ju fullkomligt galet. Inte äta kolhydrater?! Nej vet du vad!
Har inte ansett att förespråkarna haft något bra att säga heller och den aggressiva påstridiga framtoningen hos så många har fått mig att ännu mer ta avstånd. I tanken har jag undrat om inte kolhydratbristen gjort hela högen till ilskna pitbulls - "Passa dig! Om du ens tänker något negativt om lchf så får en rak höger!".
Om man blir så folkilsk kan väl inte kosten vara speciellt hälsosam?!
Jag inser nu att de som uttalat sig som mest aggressivt är de som har minst koll (de andra håller tyst). De får en att tro att man inte får äta ett halvt blåbär eller ens grönsaker (och nu syftar jag inte till diabetiker eller dem som vill/behöver tappa vikt). Kanske har de bara tagit till sig allt med hull och hår utan att ens läsa på ordentligt innan. Det krävs trots allt lite planering i kostomläggningen. En del förkunskaper i hur man äter rätt för att må bra. Och jag undrar fortfarande om det är bra att hårdträna varje dag utan att äta kolhydrater alls.

Så är jag då nyfrälst lchf':are? Nej, det är jag inte. Långt ifrån. Men jag har sett så många positiva förändringar hos andra att jag inte kunnat undgå att mjukna och bli inspirerad längs vägen.
Jag har precis blivit med tre lchf-kokböcker (två av dem skrivna av Anna Hallén) och efter att ha läst igenom både fakta och recept inser jag att de fakta jag nu fått ta del av inte riktigt stämmer överens med det jag hört tidigare. Det mesta verkar t o m riktigt vettigt. Och för första gången har jag i en kokbok (i alla tre) hittat fler recept som jag gillar och skulle vilja prova (NU på en gång!) än som jag ratar (det brukar vara tvärtom). Ja tänk att man kan göra så mycket gott utan kolhydrater i form av pasta, potatis, ris, vetemjöl och socker.

Det största problemet för mig vad gäller den här kosten är förstås att jag är vegetarian. Det går att få till om man äter ägg (vilket jag gör) men det blir lite trist känner jag. Att bara äta ägg och ev. lite quornprodukter är inte speciellt fantasifullt. Så lite grann står jag inför ett dilemma. Ett moraliskt sådant ska tilläggas. Det är iofs ingen hemlighet att jag äter ekologiskt kött och kyckling ibland men att börja göra det regelbundet igen skulle troligen på nytt väcka mitt dåliga samvete. Det känns inte riktigt kompatibelt med den väg jag vandrar nu (därmed inte sagt att man måste vara vegetarian som yogini).
Just nu känner jag att jag vill äta det som min kropp vill ha och i det här fallet är det en kost med mindre kolhydrater. Jag vill undersöka ifall jag kan bli av med min stelhet i leder, se om mitt humör stabiliseras och kanske att min allergi mildras också.
Jag tar dagen lite som den kommer för jag vet att min kropp berättar för mig vad den behöver. Några dagar kan jag äta det och andra något annat. Och vill jag nu äta en bit ur chokladasken så går det bra det också...

3 kommentarer:

  1. Att prova lite så där...mmm....det känner jag också.
    Liksom jag känner igen det där med aggressivitet. Jag är vegetarian sedan tjugosex år och har varit inne på att bli vegan (av animalistiska skäl!). Men det funkar inte för mig. Det bara är så. Kanske funkar det i framtiden. Vem vet. Men inte nu. Jag läste bloggar skrivna av veganer men deletade dom efter ett tag. För de flesta var det liksom det enda rätta. Kan inte tänka så. Särskilt som jag lever med köttätare...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag förstår att du känner igen aggressiviteten för den finns ju även i vegansvängen. Vissa dömer så lätt ut andra som inte äter som de och vi lakto-ovo-vegetarianer är inte speciellt populära heller. Vissa anser ju t o m att mjölk och äggproduktionen är värre än annat.
      Jag har själv varit vegan ett tag men klarade det inte heller. Det blev för krångligt, jag kände hela tiden suget efter ost och blev trött på att lusläsa på varenda förpackning.
      Tycker att det är ett stort dilemma det här eftersom jag själv äter kött ibland p g a att det blir enklast så när min man äter kött. Fast då ställs jag inför mina värderingar att inte äta djur, mitt miljötänkande osv. Det är så lätt att få dåligt samvete.
      Och när det kommer till sockerdelen är det tyvärr så att många vegprodukter innehåller både vitt socker och druvsocker samt diverse annat mindre nyttigt. Och då får man göra valet att se mindre till hälsan för att undvika sådant som egentligen vore nyttigare bara för att det innehåller animaliska produkter.
      Kanske borde man helt enkelt bara stänga av öronen och enbart lyssna till sitt eget inre. Passar kött idag - go for it!, passar bönor bättre - ät det!

      Hoppas att du får en trevlig helg Marika! :)
      Kram

      Radera
  2. Så roligt att ni också gillade ostfrallorna. Nu har jag hittat ett recept på hårt fröknäckebröd. Testar om några veckor när jag är hemma igen. Tycker det låter sunt som du resonerar och jag känner igen mig mycket i hur du tänkt kring LCHF. Först var jag helt avig och sedan när jag satte mig in i det hela blev jag förbluffad. Nu mår jag fint :)

    SvaraRadera