Nu

Anmälningsavgiften till utbildningen är inbetald. Nu är det på riktigt! Och jag längtar faktiskt. Det kommer att bli både spännande och omvälvande.
Idag på yogan fick jag även reda på att vi inte kommer att använda turban. Det var faktiskt en lättnad. Inte för att det skulle varit några problem för mig men jag trivs nog bäst med att ha huvudet bart trots allt.

Det var bara det. Inte så mycket alltså. Jag fortsätter lulla runt i min bubbla. Men trots bubblan är jag mer i nuet än någonsin. Det är både otäckt och njutningsfullt. Jag är inte van att ta allt så coolt som jag gör nu. Det är inte jag. Fast ändå är det ju det. Nu.
Mycket tårar kommer också. En skvätt här och en där. Plötsligt, och ibland utan förvarning. Minns saker och blir känslosam. Sedan lägger det sig och allt är som vanligt igen. Det känns rätt fint.

Idag har jag blivit födelsedagsfirad av mina killar och min mamma. Vi har ätit lunch och fikat i solen. Som en vanlig dag (fast med presenter) men så värdefullt för mig. Det är dessa stunder som betyder något.

Nu ska jag njuta av lite ensamtid med N innan det är dags att hälsa John Blund välkommen.