onsdag 13 mars 2013

Dag 10

Sakta men säkert känner jag hur något börjar lossna i kroppen. I några dagar har jag märkt hur mycket smidigare jag känner mig i ryggen (märker det främst i ryggflexen). Inte så att jag varit stel innan men det är helt enkelt lättare nu. Motståndslöst.
Har fortfarande lite problem med eldandningen men idag beslöt jag mig för att vara helt närvarande (också det är lättare nu). Möta motståndet. Märkte att jag behövde andas lite kraftigare och då lossnade det. Underbar känsla!
På väg till dagis upptäckte jag även hur mycket smidigare jag känner mig i kroppen. Och magen. Så lätt. Jag har inte ens tänkt på att magen skulle varit något problem tidigare, men nu i denna lättnad måste den trots allt varit en aning svullen ändå. Är fortfarande lite trög i magen men kanske är det så, som någon skrev på ett forum, att med den nya kosten behöver man inte gå på toaletten lika ofta. Jag är så inställd på att man måste gå på toaletten varje dag annars är det något fel. Men är det verkligen så?

Jag läser boken Brödberoende av William Davis nu och plötsligt är det som att jag äntligen fått in informationen ordentligt. Det jag vetat hela tiden men försökt borsta av mig - att vetet faktiskt är den största boven!


Jag har själv trott att jag är en av dem som kan kan äta bröd, bakverk och liknande utan problem. Och precis som så många andra har jag lurats av att fullkornsprodukter är bättre än vita mjölprodukter.
Är det t ex inte rätt sjukt att en brödskiva (av fullkorn) har högre GI än en Snickers? Att det är värre att äta en vanlig smörgås än godis. Och detta prackar läkarkåren på diabetiker som bra och hälsosam kost. Varför vill man inte ta till sig fakta?! (För att någon måste tjäna pengar på sjuka människor såklart!)
Åtminstone har jag fått mig en rejäl tankeställare nu. Och med insikten om att så fruktansvärt mycket innehåller det fördömda vetet vet jag att det kommer att bli en något krånglig process (åtminstone i umgångeskretsen och på resor) men jag har bestämt mig för att vetet är det som framför allt måste uteslutas ur min kost. Havre kommer jag dock att fortsätta att äta.
Jag är, vad jag vet, inte intolerant mot gluten (eller är jag det? idag vet man ju att celiaki inte alltid ger magproblem) men det ska ändå bli intressant att se ifall jag blir fri från bl a trötthet, irritation och nedstämdhet med min nya glutenfria kost. Och eftersom jag vet att jag kommer att "fuska" någon gång ibland ska det även bli skoj att se om jag i framtiden märker av att magen svullnar eller att humöret svackar efter intag av bröd etc. Fram tills dess får jag nog lov att sluta äta mitt knäckebröd för att jag ska få en fullgod effekt av mitt experiment.

I övrigt har jag inte så mycket mer att tillägga än att jag igår för första gången på länge inte fick ont i huvudet efter middagen. Hade ont i mina leder ett par dagar men även detta är i stort sett borta nu. Det ser med andra ord lite ljusare ut på fronten.

10 kommentarer:

  1. Skönt att läsa det vänder mot något ljusare och lättare. Kram på den fortsatta vägen!

    SvaraRadera
  2. Har också läst den boken och precis som du blev jag lätt ställd när jag insåg att min mage nog egentligen alltid protesterat mot vetet. Jag har en god vän som är kock, han tror att alla är mer eller mindre glutenintoleranta. Sedan är det individuellt hur mycket. Jag har ju uteslutit det i över ett år men åt pasta igår för att det inte fanns någon annan mat och vi var på en konferensanläggning. Jag blev nästan sjuk av det! Jätteont i magen och en bakiskänsla idag. Lite läskigt nästan att det påverkar så mycket. Men skönt att se det.
    När det gäller att gå på toa, var jag också som du lite hård i magen först men nu går jag på toa flera gånger om dagen, när väl magen hade ställt om sig. Om du behöver hjälpa dig själv på traven så rekommenderar jag någon matsked linfrö per dag. Och drick vatten. Heja dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Troligen har din vän alldeles rätt. Och alla får olika symtom. Själv har jag aldrig haft magproblem men med tanke på alla de mystiska fibromyalgiliknande symtom som dyker upp med jämna mellanrum kan det mycket väl vara något som orsakas av gluten. Det återstår att se helt enkelt men jag ser ljust på framtiden.
      Jag tycker också att det låter lite läskigt att man kan påverkas så mycket av att bara äta pasta vid ett tillfälle och bli så dålig. Men nu vet du. Du har hittat maten som passar dig och det är toppen. :)
      Jag ska faktiskt köpa både linfrön och psylliumfrön när vi ska handla i veckan. Tror att det behövs under en period så här i början. Vatten dricker jag redan så mycket att jag nästintill överdoserar. ;)
      Kram!

      Radera
  3. Härligt att du mår bättre! Stora styrkekramen!

    SvaraRadera
  4. VAd du är duktig! Det kräver en enorm kraft att göra en san här omställning. För mig i alla fall. Sa jag beundrar dig! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :) Fast jag tror att det fungerar för mig nu enbart för att jag är motiverad. På riktigt. Jag har försökt tidigare men misslyckats för att jag inte varit redo för omställningen. Det vet jag iofs inte om jag är nu heller. Kommer säkert att fuska i framtiden men för stunden känns det rätt eftersom jag börjar må bättre.
      Hoppas att du haft en härlig helg! :)
      Kram!

      Radera
  5. Spännande att läsa det du skriver. Jag har själv plockat bort gluten (för 6 år sedan) och även komjölk ur min kost och det du beskriver med irritation, nedstämdhet och trötthet är precis de första symptom jag får om jag råkar få i mig gluten, likadant är det med min äldste son. Jag hade alla möjliga diffusa och mer tydliga symptom (riktigt hemska utslag i ansiktet) under flera år och testade allt, vanliga läkarvården, alla möjliga och omöjliga dieter och kurer, till slut hamnade jag hos en kinesiolog som bekräftade det jag misstänkte (jag hade noterat att jag mådde som sämst när jag hade ätit pasta eller bröd) och jag tog bort allt det ur min kost. Redan efter en vecka var det som att jag hade fått ett nytt liv, känner igen det med lederna som du pratar om också och bakiskänslan som Annika beskriver. Och utslagen bara försvann och har aldrig mer kommit tillbaka. Och faktum är att jag vid 41 års ålder känner mig friskare, starkare och piggare än någonsin, och vackrare också för den delen ; )
    Varmt lycka till på din nya väg och allt gott!
    Helen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter Helen. :) Det är jätteintressant att läsa hur sådana här omställnigar har varit för andra. Och så roligt att du fått en sådan effekt av din kostomställning.
      Jag har inte märkt av nåra större förändringar vad gäller just gluten. Fast kanske beror det på att jag fortfarande får i mig det i en del av det jag äter samt att jag fortfarande har med havre i kosten. För stunden tycker jag att jag är nog så hårt mot mig själv och av den anledningen tar jag inte ut allt till sin spets riktigt ännu. Blir det för komplicerat är det lätt att tappa lusten och börja äta "fel" igen. Ett litet steg i taget så får vi se vart det leder sen. :)
      Värme & frid!

      Radera