Något annorlunda

Jag fick äntligen köpt ett par nya träningsskor i helgen och idag kom jag ut på en kombinerad powerwalk/löptur. Det kändes väldigt bra även om frukosten kanske låg lite för tätt inpå (fick jätteont i magen efteråt). Kanske ska låta maten vänta till efteråt vid nästa tillfälle för det passar så bra att ta min lilla tur direkt efter att jag lämnat W på dagis.
Min plan är att försöka göra detta två gånger i veckan. Egentligen bara för att få upp flåset lite eftersom kundaliniyogan inte bjuder speciellt mycket på den varan. Fast i ärlighetens namn är det inte riktigt min grej att överanstränga mig och bli andfådd så två dagar på en halvtimme vardera får vara gränsen för mig.

Det finns förstås även en annan plan med denna typ av träning och det är att söka mig lite utanför yogan. Jag känner mig redan så trygg där. Jag känner till området väl och det ger mig kanske inte alltid den utmaning jag behöver. Har dessutom lätt att fastna i det blå om jag enbart söker mig till den andliga tillvaron.
Jag skrev ju om mitt arbete med den nedre triangeln för några dagar sedan och det här tänker jag är en del av det arbetet. Att arbeta med sina nedre chakran behöver ju inte alls betyda att man yogar eller mediterar fram balans. Det är lika mycket engagemang i det vanliga vardagliga livet.
Jag har kommit till insikten att om jag ska lära känna mig själv (och mina känslor, tankar och reaktioner) på djupet så behöver jag också ta del av det som kanske inte alltid tilltalar mig mest av allt. Det kan vara att utmana min kropp på andra sätt än genom det för mig kända. Att våga trotsa min introverta sida och vända mig utåt emellanåt. Umgås med vanliga människor. Göra vanliga saker. (Det gör jag ju naturligtvis redan men kanske lite mer medvetet.)
Det kan vara att lära mig att använda mina fem sinnen lite bättre och inte bara låta intuitionen styra. Våga vara i det för mig "okända" även om det kanske känns trist till en början.
Jo jag tror på det här. På att våga göra nya saker för att faktiskt också finna ny styrka, glädje och lust till det man älskar att göra men som kanske blivit lite slentrianmässigt med tiden.