Skalar av ännu ett lager

Att det är en förändringens tid går inte att ta miste på. Det som händer nu händer inte bara här hos mig utan överallt i världen. Och där denna förändring sker skapas magnetisk kraft. Den för oss samman. Mot sanningen.

När jag skriver detta är jag knappt medveten om vad jag gör. Jag låter mina fingrar trycka på tangenterna och väntar med spänning på att se vilka ord som bildats. Det är som att en annan kraft talar genom mig. Och jag lovar mig själv att från och med nu sluta korrigera det jag skrivit. Sluta korrekturläsa tusen gånger och göra rättningar. (Åtminstone när jag hamnar i ett sådant här läge där skrivandet går automatiskt.)

Jag läser en av uppföljarna till Munken som sålde sin Ferrari nu och igår stod att läsa om just förändring. Om fasen när man inser att man står inför valet att gå tillbaka eller fortsätta, trots att man är livrädd. Trots att man ger sig iväg utan livlina, utan att veta vart man ska ta vägen. Man kanske t o m förlorar vänner på vägen. Och ibland känns det som att man är på väg att förlora även förståndet.
Det var först när jag läste dessa ord som jag insåg hur långt jag rott i min lilla båt. Årtagen som fört mig långt ut på havet, långt ifrån land.
Någonstans där är det oundvikligt att diverse rädslor kommer och nosar en i nacken. Jag vill säga stopp men vet egentligen inte vad jag ska säga stopp till. Utbildningen skrämmer mig inte längre. Jag välkomnar den med öppna armar. Men det är så mycket annat. Vanliga välbekanta saker. Vissa dagar vet jag inte hur jag ska förhålla mig till allt. Jag förändras inombords men något i mig vägrar göra det utåt. Munnen öppnas för att säga andra ord men lik förbaskat kommer de vanliga grodorna och kväker sönder allt det vackra jag ville ha sagt. Det är som att någon annan tar över när jag ska agera i vanliga världen. Det är naturligtvis mitt "vanliga gamla jag" (eller egot om du så vill) men när jag nu förändrats på ett annat plan blir det lite som att leva i en lögn. Jag förstår helt enkelt inte varför det är så svårt att leverera sanningen genom det talade ordet. En del av mig gör det nog men motståndet och bakåtsträvaren i mig gör det inte.
Som tur är har jag greppvänliga handskar på mig så jag fortsätter att dra i repet i vetskapen om att jag kommer att vinna. En dag.