Ett sötare blod

Ja nu har även jag läst denna bok. Intressanta fakta och jag sög åt mig en hel del av vad som stod där i.
En LCHF-diet är fortfarande inte (och kommer aldrig att bli) aktuellt för mig men när det kommer till alla kolhydrater jag stoppar i mig så är det en hel del som behöver förändras.
Under resan, genom julen och fram till nu har jag nästan dagligen ätit sötsaker av något slag. All inclusive på hotellet innebar i stort sett enbart kolhydrater då kosten var skapad för att tillfredsställa britter och tyskar. Jag som är så kräsmagad hittade nästintill inget annat än bröd och pizza att äta. En och annan öl slank ned också (ganska många varje dag faktiskt). Och chips. Överlycklig som jag är varje gång jag är på kanarieöarna för att jag hittar de äkta salt & vinägerchipsen. Packade resväskan full av dem på hemresan.
Hemma har det ätits ett överflöd av choklad och annat julgodis. Pepparkakor, bullar och bröd. Och de älskade chipsen. Ja nog har jag väckt mitt sockerberoende till liv igen. Det märks när det blir en (o)vana att hela tiden gå och rota i skafferiet efter godisbit att äta efter maten eller till filmen.
En del av mitt mående (oron bland annat) kan säkerligen härledas till detta stora sockerintag. Nog för att jag alltid konsumerat stora mängder kolhydrater men inte så mycket som under de här veckorna. Och då ska jag säga att jag inte rört speciellt mycket på mig heller.
Även lilleman har tiggt till sig alldeles för mycket sötsaker (dock har han aldrig fått smågodis) vilket skapat ett litet monster. Fråga honom vad han vill äta till frukost/lunch/middag och jag kan lova att han svarar "bulle" eller "kaka". Nu tänker jag dock sätta ner foten och införa en gottedag endast en dag i veckan. För egen del tänker jag även dra ner kraftigt på pasta, ris och bröd. Det räcker till en början för jag vet att jag automatiskt skärper till mig när jag varit utan godis och snacks en tid.