Första spadtaget

Igår kom bästa väninnan med man hit på fika och middag. Lilleman fick sena julklappar som han blev så förtjust i att han inte ens ville fika med oss. Det blev mycket onyttigheter och både öl och cider. Har dock inte dåligt samvete för detta. Vi hade verkligen en toppenkväll och jag är så glad att vi fick denna mysiga stund tillsammans. Behövde det nu.

Jag har bestämt mig för att börja om i det enkla. Nu ska jag fokusera enbart på mig själv. Jag har ansträngt mig för mycket tidigare. Lagt för mycket fokus på hur jag ska bli mer vänlig, medkännande, omhändertagande osv. Försökt sända kärleken utåt.
Nu så här med facit i hand har det inte resulterat i några större framgångar, för jag har glömt något. Jag har glömt att jag måste börja med mig själv. Om jag svälter mig själv på kärlek kan jag naturligtvis inte förvänta mig att jag ska kunna sända ut den till någon annan. En självklarhet jag vet. På vägen har jag visst glömt bort att gräva där jag står. Jag har istället börjat gräva en annan grop längre bort.
Nu lovar jag mig själv att jag inte ska lyfta ett finger vad gäller det andra förrän jag känner att jag ärligt kan säga att jag respekterar och älskar mig själv, min kropp och att vara den jag är. Först då tror jag att jag kan bli av med det agg jag går omkring och bär på.

Det ligger förändring i luften. Så mycket jag vill göra. Jag vill, mest för min egen skull, att det ska märkas att jag nu påbörjat något helt nytt. Kanske gå till frisören och klippa en helt ny frisyr. Jag är en riktig fegis på det planet så det skulle väl absolut symbolisera en gnutta mod. En vilja att förändra(s).
Eller göra något jag aldrig gjort tidigare.
Har ingen konkret lista på vad jag tänkt mig men det liksom pirrar i kroppen av förväntan. Jag tror att det här kan bli ett spännande år. Och likaledes ett roligt och utvecklande år.
Jag tror på 2013!

♥

May I be filled with loving-kindness

May I be well

May I be peaceful and at ease

May I be happy