Jag bestämde mig för att ta mig an Sat Kriya på allvar trots allt, utan att för stunden lägga till någon extra kriya. Gör lite mer ansträngande uppvärmningsövningar istället. Och så tar jag ju min dagliga morgonpromenad.
Jag har ju haft lite svårt med andningen i övningen ett tag. Alltså hur jag ska andas naturligt. Svårigheter som inte har med tempot att göra utan att jag, precis som med eldandningen, tänker för mycket och därför tappar andan hela tiden.
Måndagens 11 min var jobbiga. Var nära att ge upp efter 7 men fortsatte ändå tiden ut. Vaknade igår med värk i axlarna. Trött och orkeslös. Trodde därför att jag inte skulle orka tiden ut. Det började trögt men så plötsligt bara släppte det. Jag släppte tankarna på andningen och bara lyssnade till "Sat" och till "Nam". Klockan ringde och jag blev uppriktigt förvånad. Jag hade kunnat fortsätta ett tag till.
Något liknande sker med mantrasången. Jag tycker att jag varit ganska bra på att uttala de mantran jag använder men nu är det så uppenbart att jag trots allt ändå inte fått till de rätta vibrationerna. När jag var klar med mina mantran igår vibrerade det i hela kroppen. Jag var pigg och uppspelt hela dagen efter det. Det gör mig naturligtvis extra tacksam för yogahelgen som var. Jag fick ju den lilla knuff jag behövde för att ta mig över tröskeln.
SAT NAM!
Sat Nam. Helt enkelt ♥
SvaraRaderaSat Nam säger jag med.
SvaraRaderaKram
Härligt! önskar att jag kunde säga detsamma men här har det bara varit pyssel med världsliga ting. Långt ifrån 11 minuter just nu men jag ger inte upp! Kram
SvaraRaderaDet är inte bara tiden som räknas. Jag är imponerad över att du ens hunnit med något alls med allt som händer i ditt liv nu. :)
RaderaKram
♥
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaAtt du får till något är ändå fint. Jag har svårt att förstå det här med exakta minutrar inom Kundaliniyogan, men det är säkert viktigt eftersom ni skriver om det, man förstår inte allt inom andra stilar helt enkelt :) Stor kram!
Radera