Sista helgen är över. Nu är det bara maj/juni's sommarretreat kvar sedan är mitt första år på utbildningen avklarat. Tänk vad tiden gått snabbt.
Denna helg var med temat Västerländsk anatomi. Kropps- och kostlära och mycket fysisk aktivitet stod på schemat. Har aldrig haft en sådan träningsvärk efter en kurshelg som jag har nu. (Magen har definitivt fått sig en rejäl omgång. ;) Det påminner mig även om att jag borde få upp pulsen lite oftare.
Som vanligt blir det lite pekpinnar vad gäller kosten i dessa sammanhang. Inte på ett strängt eller pushigt vis, nej snarare hjärligt, men det väcker samvetet. Det går inte att komma ifrån. Och som alltid vid sådana här tilfällen är jag full av inspiration och vill göra än den ena än den andra förändringen. Problemet är bara att få det att bli bestående. Jag har på tok för svårt att hålla min fantasi varm för att underhålla en vegetarisk kosthållning. Kanske har jag ännu inte hittat min grej(?) men oavsett är det svårt. Det är svårt när man inte tycker om linser och bönor, annat än i ett fåtal rätter. Det är svårt när man inte tycker om ris och liknande och dessutom frivilligt utesluter det nu. Det är svårt när man inte tycker om rena grönsaksgrytor. Allt blir så torrt och trist. Av raw food fryser jag och än så länge är det en på tok för stor omställning för mig, speciellt när jag inte heller är så förtjust i att äta grönsaker råa (jag kan ju inte bara dricka gröna drinkar hela dagarna, någon gång måste man tugga också). Det krävs dessutom lite mer påläsning för att göra en sådan omställning och jag är väl tillräckligt av en outsider som det är utan att komplicera det ytterligare. ;)
Ja det är mycket som snurrar i huvudet nu. Men till att börja med har jag skickat efter ett par nya kokböcker för att finna ny inspiration. Att laga till något som resten av familjen kan komplettera med kött/fisk blir nog det bästa här för att slippa alltför stora omställningar (och konflikter). Vi får se vad jag får till här under året, men än så länge kör jag på med mina frukt- och gröntdrinkar innan lunch. Och inför utöver detta fler vegetariska dagar i veckan. Det blir en bra början.
Det låter som en fin början. Jag blir lite nyfiken, rekommenderar de raw food på din utbildning? Min yogaguru säger att raw food tar kål på din feminina energi och gör att din agni måste användas till att "koka" maten i magen istället för att göra det innan. Din agni försvagas alltså på sikt. Det är en stor trend med raw, jag vet, men jag håller mig ifrån det. Känner att den varma mjuka maten landar fint i magen. Kram och lycka till!
SvaraRaderaNej raw food förespråkas inte på utbildningen. Kanske uttryckte jag mig lite galet. Inom kundaliniyogan är det klassisk ayurvedisk kost man bygger sig grund på även om det naturligtvis finns avstickare där precis som inom andra grenar.
RaderaVår lärare i helgen (Anja Luhrs) menar dock på att vi mår bäst av vegankost, alltså uteslutande av allt från djurriket. Ingen mjölk (eller ost) med andra ord, något som annars är vanligt inom i kosthållningen. Det är även bra att äta så mycket basisk mat som möjligt och råkost därtill.
Jag har ju också varit inne på det här med att äta och dricka så mycket varmt som möjligt för att inte släcka agnin samt för att jag är en typisk vata som fryser jämt (och behöver varmt mat i magen). Men så berättade Anja något rätt intressant. Hon har tydligen forskat en del kring ayurvedans begynnelse och från början var det inte lika självklart det här med at maten ska vara kokt. Det var engelsmännen som införde kokandet av kosten och som sedan spreds vidare. Hon menade på att "titta på träden i Indien, de dignar av färsk frukt och fina blad som kan plockas och ätas färsk(a) direkt. Varför ska man behöva koka maten?"
Huruvida allt det här är sant eller ej låter jag vara osagt eftersom jag inte läst något om detta själv men på sätt och vis låter det logiskt. Och visst måste det väl vara lättare att äta råkost i Indien eller t ex Kalifornien då så många anammat raw foodtrenden. Annat är det i vårt kalla klimat.
Samtidigt är det ändå så att jag tror att det här med kosten är väldigt individuell. Vi kan ta dig som exempel Annika, hur din nya kost passar dig som handen i handsken. Så mitt i prick! Och på utbildningen i helgen hade vi en tjej som läste in ett missat kurstillfälle och som inför oss andra fick berätta sin historia om sin raw foodkost (baserad på frukt). Hon hade varit så sjuk att hon nästan dog och fann till slut, efter mycket sökande, en man som förespråkade denna kost och idag är hon helt frisk och mår toppen. Ja jag lovar, det strålade om henne och henne energi smittade av sig. Och detta bara av att äta enbart frukt och enstaka grönsaker (av sorten som bryts ned lätt). Jag berättade för henne att jag provat på på raw food och hur jag frös hela tiden och hon menade på att jag ätit fel sorts mat. Att jag ätit av grönsaker (morötter t ex) som min kropp inte kan bryta ner, det var därför jag började frysa så mycket. Själv hade hon t ex aldrig varit så varm som efter den nya kosten. (Anja menade på att det kan ta upp till två år för kroppen att anpassa sig helt till raw food eftersom vi ätit så annorlunda innan kostförändringen.)
Så ja, det kan vara väldigt olika. Jag tror inte att en lchf-kost skulle passa mig i längden, lika lite som en helt igenom raw foodkost. Jag önskar dock så att jag kunde klara mig på vegankost, och det gör jag ju såklart. Problemet är bara när maten blir trist. När man inte tycker att det är gott. När man äter maten enbart för att inte skada djur eller miljö. Då skadar man ju sig själv lite också eftersom man inte mår bra av det man äter. Fast kanske är det en vanesak. När jag var vegan/vegetarian förr så åt jag inte alltid det bästa/rätta. Det blev mycket socker/kolhydrater och det är klart när man underhåller sockersuget så smakar inte det andra lika gott. Då vill man ha det söta... som sedan lätt leder till skräpmat (ok då, en hamburgare men bara denna gången osv).
Men nog om det nu, insåg att det här blev ett ganska långt svar. ;)
Tack för dina lyckönskningar Annika, det värmer! :)
KRAM
Inte klokt vad fort tiden tycks gå för andra också! Skönt tillika, då är det inte bara jag som tycker utbildningen rusat fram ;)
SvaraRaderaJag prövar ju mej fortfarande fram med maten, ävenom jag börjat skönja en röd tråd. Sparkar ju bakut när någon försöker ösa sina övertygelser över mej och vill testa på mitt eget sätt. Minns hur jag bara fnyste när jag hörde lchf till att börja med, what the f-ck liksom! Men så kröp nyfikenheten fram och jag läste på, insåg att jag fattat noll till att börja med ;) Nåväl, nu är inte lchf min röda tråd, men jag har plockat godbitarna ur filosofin, liksom jag plockar godbitar ur ayurveda, vege och ekologiskt kött. I grund och botten vet jag vad jag mår bra av, försöker hålla mej till det - men oftast är det ju tiden som saknas. Långkok en onsdagkväll, nej ursäkta, men det funkar helt enkelt inte... typ.
Pepp! och Keep up! med både mat och allt det andra, det behövs lite kringelkrokar innan man hittar rätt. KRAM på dej!
Ja lite lustigt är det ju ändå hur man ratar viss kost över annan. Var också lchf-anti till att börja med men idag har även jag ett annat ställningstagande. Det hela handlar om att lyssna till sin kropp. Vad vill den ha idag? Vill den ha kött. Ok, då får det vara så. Problemet i mitt fall är att det ofta bli för mycket. Egentligen hade det räckt att kanske äta det någon gång ibland. Inte varje dag. Och sedan är det ju det här med tiden som du säger. Det idela att laga alla måltider färska till varje måltid. Att inte värma lunch i mikron osv. Det är ju omöjligt om man jobbar heltid. Ja faktiskt även om man går hemma och som jag inte tycker om att laga mat. Det är då man blir rebellisk när andra klampar in i ens revir och börjar berätta att det ska vara si eller så. Man gör sitt bästa efter sina egna förutsättningar. Punkt! Och det är bättre att göra något än inget alls.
RaderaKRAM och tack för pepping! :)